Kläder för alla väder.

Jag lovade att jag skulle skriva om kläder igår, men istället blev det bio och lite mat på stan. Vi såg piraten och den var underhållande, man får vad man förväntar sig helt enkelt.

Mina tankar runt kläder och stil har roterat runt i min hjärna en hel del och nu känns det som att dom är färdigsilade och redo att plockas ut.
Framförallt har jag fokuserat runt min egna fascination för ämnet och varför jag blir mer benägen att klä mig si eller så vissa månader.

Eftersom jag levt en del år nu och bytt stil mer än jag borde, känns det som att jag kan titta tillbaka på mitt liv i sektioner av stilar, framför allt annat.
Som den gången när jag började låna mammas blommiga långklänningar när alla andra gick med korta kjolar. Jag var inne på en 40-tals stil där.
Eller när jag fick för mig att bara köpa baggy-kläder och handlade mer på herravdelningen än damsektionen.
Och icke att förglömma, mitt ilröda hår, dom pudrade läpparna eller arméjackan jag gick omkring i hela mitt andra år på gymnasiet.

Var kommer allt detta ifrån och varför är kläder mitt kanske mest användbara kreativa forum?

För mig personligen kommer allt nog från början av att jag blev less på mig själv och min egna personlighet. Jag menar, man umgås så mycket med sig själv att det är ganska självklart att man förr eller senare börjar gå sig själv på nerverna.
För mig har stilbyte betytt en frisk ny fläkt, likt en renovation av en gammal lokal. Oftast går dessutom mina stilbyten hand i hand med ny musik i lurarna. För jag lämnar ALDRIG lägenheten utan en musikspelare av något slag.

Du klär dig i den stil som du vill att andra människor ska ta dig för. Du väljer vilken bild du för dagen vill predicera ut till dina medmänniskor. Denna oavsett hur sann eller osann den må vara.
Du kan helt enkelt lura både dig själv och andra. Kanske mår jag inte tipp topp, men mina kläder säger att jag är självsäker och har koll. Det i sin tur föder en reaktion hos andra människor som i sin tur kan få dig själv att må bra.

Man kan helt enkelt ta genvägar genom känslorna med enbart kläder och givetvis accessoarer. I många århundraden har folk just tagit genvägar genom klasskikten, eller tagit sig runt klassystemet, genom sitt sätt att klä sig.

När man blir deprimerad eller hamnar i någon svacka är det väldigt vanligt att man negligerar hur man ser ut, man orkar helt enkelt inte bry sig. Kanske kan till och med något så enkelt som en vanlig dusch vara för krävande och för jobbigt.

Dock är ju det enklaste tipset i världen, på pappret, men inte i praktiken, det absolut bästa receptet för att må bra. Oavsett hur du mår, försök alltid fixa i ordning dig det första du gör på morgonen, ta en dusch och klä dig i något fint (jag snackar i galaklänning nu). Du kommer att må så mycket bättre och du tacklar svårigheter så mycket enklare om du med det lilla knepet höjer ditt självförtroende och din egna självkänsla.

Jag är en sådan person som kan skutta runt i morgonrock hela dagen om jag är ledig, det kan jag med facit i hand säga, är inte okej. Man blir mindre produktiv och man känner sig på något sätt mer tolerant emot slack vid datorn.

Se dina kläder som ett lyckopiller, en boost, en bra concealer och din skyddsrustning mot en omvärld som inte alltid är lätt att möta. Kläder må bara vara kläder, men det är så mycket mer än så. Använd dem på ett sätt som tilltalar dig, men tänk på dess potential och hur du kan använda detta enkla medel för att gynna och hjälpa just dig.

Vi är inte alla födda till supermodeller, men visst fanken kan vi göra allt för att se killer ut i alla fall. Fast det är blott en bra bieffekt av att må bra och känna sig tillfreds med sig själv.

Nu ska jag laga mat, av någon outgrundlig anledning är jag väldigt sugen på grillad halloumi ost. Något jag aldrig lagat i hela mitt liv, men helt plötsligt bara måste ha.