Saknar dig!

Det här är mitt lilla inlägg till Jonna och Maija, två av mina bästa vänner som jag sällan ser eftersom vi bor så lång borta ifrån varandra.
Sällan eller aldrig har jag någon att prata med om saker och just idag känner jag mig ensammast på hela planeten.

Så mycket har hänt dom senaste åren, saker som jag skulle behövt prata om med er, ni skulle komma med så visa ord. Vi skulle dricka en god kaffe latte på något fik och ni skulle förstå och trösta.

Jag har alltid levt under filosofin och jag ville kunna dra snabbt om saker blir jobbigt, aldrig knyta sig till något eller någon. Aldrig behöva känna att man sårar någon för att man inte finns där. Det blir väldigt ensamt och jag har bara mig själv att skylla.

För det är när dom elaka människorna kommer man behöver er snälla. För dem kan man aldrig hålla sig borta ifrån, dom lurar runt varje hörn. Vissa av dem till med mår bättre av att såra dig, bete sig illa emot dig och skälla på dig. Och hur mycket jag än vill kommer jag aldrig kunna fly ifrån dem. Till slut så blir du en av dem om du inte omger dig med fina och snälla människor.

Idag är jag ganska ledsen, sånt händer ibland. Imorgon är en ny dag och då är jag nog mycket gladare.